Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet tar av inkomsten

I Solna går 41% av nettoinkomsten till villalånet – i flera inlandskommuner omkring 3%.
Så stor del av inkomsten går till villalånet
Hur tungt ett villalån slår mot hushållsekonomin varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera kommuner i norra inlandet hamnar i botten.
Pressmeddelandet publicerades den 25 juni 2026 kl. 08:28 CET.
Stockholmsområdet sticker ut
Enligt Landshypotek Banks beräkning lägger ett genomsnittligt hushåll i Solna 41 procent av nettoinkomsten på villalånekostnader.
- Solna: 41 procent
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andelar i flera inlandskommuner
I andra änden av skalan hamnar flera kommuner där lånekostnaden enligt analysen motsvarar omkring tre procent av hushållets nettoinkomst för en genomsnittlig villa:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Skillnader även mellan länen
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent.
Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger enligt sammanställningen på 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har räknat på hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa, baserat på:
- Genomsnittliga villapriser i kommuner och län (Svensk Mäklarstatistik)
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Inkomster: medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster (SCB)
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

