Analys varnar för miljardkostnader kopplade till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn pekas ut: transport och uppvärmning

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men kostar

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), en så kallad flexibilitetsmekanism.

Enligt IVL innebär detta en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter möjlig användning av EU ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater bedöms ha underskott i ESR-sektorn, vilket kan göra både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas flera år i rad kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, enligt pressmeddelandet.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Förutom ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

IVL hänvisar i pressmeddelandet till rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.