Starkare företagsklimat enligt ny ranking

Förutsättningarna för små och medelstora företag i Vännäs ligger nära riksgenomsnittet – och bättre än många andra pendlingskommuner nära större städer. Jämfört med förra året har läget förbättrats, enligt Småföretagarnas Riksförbunds SmåföretagarIndex 2026.

Vännäs på plats 107 av 290 kommuner

I årets ranking placeras Vännäs på plats 107 av Sveriges 290 kommuner. Det innebär ett lyft med 54 placeringar från fjolårets 161:a plats.

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Vårt SmåföretagarIndex visar hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det får, säger förbundsordförande Ghassan Ghaziri.

Rapporten beskrivs av förbundet som ett underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker som vill identifiera förbättringsbehov.

Styrkor och svagheter i Vännäs

Småföretagarnas Riksförbund har, utifrån offentlig statistik, analyserat nio dimensioner av företagandet för att ge en helhetsbild av de lokala förutsättningarna.

• Bättre än snittet i fem dimensioner
• Sämre än snittet i två dimensioner
• Nära rikssnittet i två dimensioner

Enligt rapporten är kommunal näringspolitik, trygghetsinsatser och kapitalförsörjning faktorer som drar upp Vännäs betyg. Relativa svagheter är andelen företagsamma, skatter och bidrag samt överlevnadsgraden bland nya företag.

Jämförelse i Västerbotten

I Västerbottens län rankas Umeå högst med plats 71 av 290. Robertsfors placeras lägst i länet med plats 238. Bland Vännäs grannkommuner är Umeå högst placerad, medan Nordmaling, Bjurholm och Vindeln ligger längre ned i listan.

Pendlingskommun: 15:e av 52

Vännäs klassas av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som en pendlingskommun nära större stad. I den kommuntypen finns 52 kommuner – och Vännäs rankas som nummer 15 av 52.

Om SmåföretagarIndex 2026

SmåföretagarIndex bygger på tillgänglig offentlig statistik samt Småföretagarnas Riksförbunds rapport om antalet företagsamma. Nio dimensioner vägs in:

• lokal marknad
• företagsamma per capita
• lokala företags överlevnadsgrad
• lokala trygghetsinsatser
• kommunal näringspolitik
• skolsystem
• demografi
• välfärdsåtagande
• kapitalförsörjning

Nima Sanandaji är författare till rapporten.